I det stora hela måste jag gå ned 35kg.

 

I dagsläget väger jag 89kg, en stor siffra. Den skapar värk i min själ, skär i mitt hjärta och har gjort så att många tårar runnit nedför mina kinder. Jag mår dåligt, men jag visar det inte. Jag är tjejen med humor, tjejen med självförtroende, tjejen som är rolig att umgås med. Men även tjejen som om kvällarna gråter för att jag aldrig kan känna mig säker i mig själv. Tankarna vandrar alltid iväg till hur ett liv som smal skulle te sig? Att aldrig behöva klä sig för att dölja kroppen, kunna tacka ja istället för nej till saker utan att fundera på om jag kommer ses som klumpig eller felplacerad, kunna träffa en kille som vill bli mer än bara kompis " du är världens bästa tjej KOMPIS, alltid rolig att umgås med".... Listan kan göras lång, om hur livet som smal skulle kunna se ut. Det är dags att jag börjar min resa mot ett liv som jag tror skulle bli så mycket lättare, fyllas med mer lycka och förhoppningsvis i framtiden även kärlek. Man måste älska sig själv innan man kan älska någon annan.